Föreläsning från Nice-studien 


I kväll lyssnade vi på föreläsningar från Nice-studien.

Allergi har en tydlig ärftlighet men påverkas även av vår moderna livsstil där spädbarnsperioden visat sig vara väldigt betydelsefull. I Norrbotten pågår NICE-studien som undersöker nutritionens påverkan på immunologisk mognad hos barn, i förhållande till miljön.

Inom NICE vill man förstå mer om hur immunsystemet mognar hos barn samt hur mammans matvanor, familjens exponering till miljögifter och barnets introduktion av olika födoämnen kan påverka barnets immunförsvarsutveckling. Ungefär 1000 norrbottniska barn och deras föräldrar är med i studien.

Annonser

Region Norrbotten bjuder in till föreläsning

Region Norrbotten bjuder på föreläsningar. NICE-Studien ska titta närmare på immunsystemet hos barn och unga.

Program: 

Agnes Wold Professor inom Immunologi och bakteriologi vid Göteborgs Universitet

När blir vi egentligen allergiska och hur ska vi tolka alla spretiga råd? Vad är vetenskap och vad är myt?

Ann-Sofie Sandberg Professor inom Livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola

Spelar barnets mat i tidig ålder någon roll för utveckling av allergi? När ska man börja med fast föda?

Marie Vahter Professor inom Miljömedicin vid Karolinska institutet

Hur påverkar miljögifter i mat och vatten våra barns hälsa?

Torsdag 23 mars 2017 klockan 17:30-19:30 i Sessionssalen, Landstingshuset Luleå

Varmt välkomna!

Fet fisk kan minska allergier hos barn

Karin Jonsson har, i en ny studie från Livsmedelsvetenskap på Chalmers, tittat närmare på faktorer i kosten som skulle kunna förklara varför bondgårdsbarn inte blir allergiska. Det starkaste samband hon fann hade däremot inte med bondgård att göra.

– Vid födelsen, och vid fyra månaders ålder, hade de friska barnen högre andelar av omega-3-fettsyran EPA i blodet. Nivåerna i blodet stämde överens med mammornas intag av fet fisk; mammorna till barnen med höga andelar omega-3 i blodet hade alltså ätit mycket fisk under graviditet och amning, vilket vi också såg i deras bröstmjölk, förklarar hon.

Läs mer här.
Foto: Martina Butorac

Bakteriefloran påverkar


Forskare vid Linköpings universitet undersöker hur bakteriefloran i tarmen påverkar risken att barn får allergi och astma. Foto: Thor Balkhed

– Fynden stärker vår bild av att tarmfloran tidigt i livet spelar en roll vid utvecklingen av allergiska symtom. Vi tror att en mångfald bland bakterierna bidrar till att stärka immunförsvaret i slemhinnorna. I vår nya studie såg vi skillnader i immunsvaret mot tarmbakterier hos barn som senare utvecklade allergiska symtom, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, en av forskarna bakom studien. 

Läs mer här.

Norrbottniska familjer engagerar sig i allergistudie


Vid Sunderby sjukhus pågår forskning för att undersöka den komplicerade gåtan kring hur mat och omgivning påverkar om ett barn blir allergiskt. Nu fyller forskningsstudien NICE ett år.

För att statistiskt säkerställa studien krävs ett stort antal familjer. Norrbottens läns landstings målsättning är 2000 deltagande barn med fortsatt rekrytering under 2017.

Det här undersöker NICE-studien:

  • hur och varför allergi och andra immunreglerande sjukdomar drabbar vissa barn medan andra förblir friska
  • hur barnets immunologiska mognad sker tidigt i livet
  • vilka råd som ska ges till blivande mödrar vad det gäller vilken mat de ska äta eller inte äta under graviditet och amning
  • om bakterier under graviditet och tidigt i livet påverkar immunförsvaret hos barnet
  • hur miljögifter kan påverka barnets immunologi och neurologiska utveckling

Läs hela pressmeddelandet på nll.se

Disputation: KOL minskar, astma ökar

 

Doktoranden Helena Backman vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin disputerar den 15/4 klockan 13-16, Aulan Sunderby sjukhus, Luleå 

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har minskat medan astma ökat i Norrbottens befolkning under de senaste två decennierna. Det är oklart varför astma ökat, men minskningen av KOL kan bero på årtionden av minskad rökning. 

– Det är såklart väldigt positivt att förekomsten av KOL minskat i Norrbotten, men varför astma ökar vet vi ännu inte, säger Helena Backman till Kuriren.

Läs mer om avhandlingen här.