Allergiforskning förbättrar liv och sparar pengar

Pressmeddelande
Det har skett en stor ökning av astma och allergi världen över och allergisjukdomarna utgör nu en av våra största folksjukdomar. Omkring 40 procent av Sveriges befolkning har någon form av allergisk sjukdom. I världen beräknas antalet som har astma öka från dagens 300 miljoner till 400 miljoner år 2025.

Allergier debuterar ofta tidigt i livet och kan leda till livslånga besvär. Förutom långvariga besvär leder det även till stora ekonomiska konsekvenser, både för individen och för samhället. Ett exempel är allergisk snuva där kostnaderna beräknas uppgå till 12 miljarder kronor per år enbart i Sverige. 

Mellan 5 och 10 procent av alla barn och ungdomar har matallergi. Allergin beror på en överkänslighet mot proteiner i födan, så kallade allergener, som i normala fall inte är farliga. Den ständiga vaksamhet som krävs för att undvika den mat man är allergisk mot och inskränkningarna som det innebär i vardagslivet kan vara mycket påfrestande för alla i familjen.

Forskaren Mirja Vetander arbetar med FASTX-studien vid Karolinska Institutet, där man försöker hitta en bot mot svår jordnötsallergi. Genom att ge patienterna jordnötter i ytterst små, men successivt ökande mängder, hoppas man att kroppen till slut ska vänja sig vid jordnötterna. Behandlingen har visat sig vara en effektiv bot mot jordnötsallergi för flera av ungdomarna i studien. De kan idag äta jordnötter helt utan besvär och leva ett friskt liv utan den konstanta oron för att oavsiktligt få i sig jordnötter. För dem har forskningen förändrat livet. 

Se Mirja berätta om sin forskning här.  

I ett nytt faktablad från stiftelsen Forska!Sverige presenteras forskningsresultat som illustrerar hur allergiforskningen förbättrar liv och sparar pengar. Forska!Sverige är en oberoende stiftelse vars uppdrag är att informera om och väcka uppmärksamhet kring betydelsen av medicinsk forskning för hälsa och välstånd.

Genom ett nationellt astmaprogram med insatser inom bland annat tidig diagnos, behandling och forskning, lyckades Finland vända kostnadsutvecklingen för astma. Trots en trefaldig ökning av antalet patienter, så minskade de totala kostnaderna för astma med så mycket som 72 procent per patient. På Allergidagen 2017 presenteras de resultat man har uppnått enligt de uppföljningar och utvärderingar som hittills är gjorda.

För mer information kontakta gärna:

Hanna Vihavainen, fondsekreterare, tel 070 – 649 92 45

Eva-Maria Dufva, pressansvarig, 070 – 588 72 88, för information om Allergidagen 2017.

Föreläsning från Nice-studien 


I kväll lyssnade vi på föreläsningar från Nice-studien.

Allergi har en tydlig ärftlighet men påverkas även av vår moderna livsstil där spädbarnsperioden visat sig vara väldigt betydelsefull. I Norrbotten pågår NICE-studien som undersöker nutritionens påverkan på immunologisk mognad hos barn, i förhållande till miljön.

Inom NICE vill man förstå mer om hur immunsystemet mognar hos barn samt hur mammans matvanor, familjens exponering till miljögifter och barnets introduktion av olika födoämnen kan påverka barnets immunförsvarsutveckling. Ungefär 1000 norrbottniska barn och deras föräldrar är med i studien.

Stora brister i skolornas fysiska arbetsmiljö

Pressmeddelande
En av sex skolor brister i den fysiska arbetsmiljön, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket. När dålig luftkvalitet i skolor inte åtgärdas drabbas eleverna som får sämre förutsättningar för inlärning och riskerar dålig hälsa, bland annat i form av astma och allergi.

– Mycket bra att Arbetsmiljöverket gjort en så stor tillsynsinsats av arbetsmiljön i skolan, det behövs verkligen, säger Maritha Sedvallson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet. Nu måste skolornas huvudmän prioritera förbättringar av den fysiska arbetsmiljön.

När det gäller den fysiska arbetsmiljön ställer Arbetsmiljöverket bland annat krav på förbättringar av luftkvalitet. Några vanliga problem som uppmärksammas i rapporten är ventilationsanläggningarnas kapacitet och skick och hur installationer är utförda, men även överbelastning när det gäller klass- och gruppstorlekar i förhållande till vad ventilationen klarar av.

Arbetsmiljöverket påpekar brister i 1000 fall när det gäller den fysiska arbetsmiljön. 450 skolor har fått påpekanden om bristande ventilation och luftkvalitet visar rapporten från Arbetsmiljöverket. Av totalt 6000 skolor har 2200 inspekterats mellan 2013 – 2016.

I rutiner för drift och underhåll av skolfastigheter finns till exempel oklarheter om när och hur ofta service och underhåll av ventilationsanläggningar utförs och att det saknas rutiner för kontroll av städning. Det framgår också av rapporten att frågor kring ansvar och finansiering av arbetsmiljöåtgärder kopplade till skolfastigheter behöver förtydligas i många skolorganisationer.

– Det finns ett treårigt statligt stöd för upprustning av skollokaler som kan sökas hos Boverket, men staten borde även ta ett fortsatt ansvar för medfinansiering och förenkla möjligheterna att söka stödet, Maritha Sedvallson.

För mer information, kontakta gärna:

Maritha Sedvallson, förbundsordförande, tel 070 – 661 54 75

Maritha.Sedvallson@astmaoallergiforbundet.se

Marie-Louise Luther, ombudsman inomhusmiljö, tel 070 – 020 94 98

Marie-Louise.Luther@astmaoallergiforbundet.se 

Eva-Maria Dufva, pressekreterare, tel 070 – 588 72 88

eva-maria.dufva@astmaoallergiforbundet.se